Vad används data till?

Hittills har landets viltförvaltning till stor del avsett älg. I den nya älgförvaltningen som startade 2012 har landet delas in i totalt 149 st Älgförvaltningsområden (ÄFO). Varje ÄFO hanterar en i huvudsak egen älgstam och arbetet leds av en partssammansatt styrgrupp. Den älgavskjutning som jägarna och jaktlagen registrerar i Viltdata överförs automatiskt till länsstyrelsernas system Älgdata och utgör, tillsammans med övrig älgavskjutning som rapporterats på andra sätt, ett viktigt underlag i förvaltningen.

Jägarna utför systematiska observationer av älg under jaktens första del, så kallad älgobs. Metoden, som utvecklats av Svenska Jägareförbundet, har nu använts i cirka 30 år och är därmed väl inarbetad. Älgobs är en av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kvalitetssäkrad basmetod som alltid bör genomföras i älgförvaltningen. Rätt utförd utgör älgobsen ett mycket bra underlag för att följa förändringar i älgstammens storlek och sammansättning.

Viltdata är kvalitetssäkrande och lagrande system för älgobs i landet, vilket innebär att övriga system för rapportering överför sin registrerade älgobs till Viltdata där den kvalitetskontrolleras och lagras. Viltdata överför sedan sammanställd älgobs till länsstyrelsernas system Älgdata.

I takt med att viltsamhällen förändras så ställs nya krav i förvaltningen. En tydlig trend är flerartsförvaltning, vilket innebär att man tar hänsyn till flera arter samtidigt i förvaltningen istället för att jobba med en art i taget. Ett exempel är att skatta det sammanlagda betet av flera klövviltarter och ställa i relation till den tillgängliga fodermängden, ett annat exempel är att förvalta stora rovdjur och bytesdjur tillsammans, eftersom de påverkar varandra.

Viltdata har anpassats på flera sätt för att stödja flerartsförvaltning. Till exempel så är det nu enkelt att registrera biologiska data som vikt, ålder och reproduktion även för andra klövviltarter än älg. Det går också enkelt att i diagramform jämföra avskjutningen av två arter inom samma område.

Svenska Jägareförbundet inför nu nya obsmetoder som behövs i flerartsförvaltningen. Jaktåret 2016/17 införs klövviltobs på försök inom Kronobergs, Södermanlands och delar av Västerbottens län. Metoden innefattar alla klövviltarter och har en betydligt längre observationsperiod jämfört med den vanliga älgobsen. I övriga områden införs älg- och kronobs. Den liknar älgobsen till sitt upplägg, men med tillägg av kronhjort.

Flerartsförvaltningen är ännu i sin linda och kommer att utvecklas under de närmaste åren. Det är viktigt att redan nu börja samla de data som kommer att behövas även om det tar några år innan bra trender kan skapas för andra arter än älg. Vi hoppas därför att jägarna är tålmodiga och vill registrera i Viltdata.

I Sverige finns ingen lagstadgad plikt att rapportera avskjutning med några få undantag som älg, kronhjort och de stora rovdjuren. Istället skattar Svenska Jägareförbundet avskjutningen av övriga jaktbara viltarter som en del av viltövervakningen i det allmänna uppdraget.

Det är viktigt att rapporteringen är frivillig. Internationella erfarenheter visar att ett obligatorium kan ge sämre data. Det beror på att jägare som inte vill uppge sin avskjutning kan rapportera att inget vilt skjutits även om så varit fallet. Därmed är rapporteringskravet uppfyllt men data blir missvisande. Därför anser Jägareförbundet att en frivillig rapportering är bättre.

Samtliga avskjutningsrapporter som jägarna registrerar i Viltdata granskas av Jägareförbundets konsulenter i landet. I tveksamma fall kontaktas rapportören för att räta ut eventuella frågetecken. Denna kvalitetssäkring är ytterst viktigt för att upprätthålla hög kvalitet på data.

Skattningarna görs per jaktvårdskrets och räknas sedan upp till länsvisa och nationella siffror. Beräkningarna görs automatiskt i Viltdata och bygger på de rapporterande jaktlagens arealer i förhållande till kretsens areal, samt den avskjutning jaktlagen rapporterat.

Här kan du ladda ner rapporter som redovisar data från Jägareförbundets viltövervakning:

Viltforum 2 2008 Årsrapport Viltövervakning 2006_2007 (pdf)

Viltforum 2 2009 Årsrapport Viltövervakning 2007_2008 (pdf)

Trender i skattad avskjutning i Sverige 1939 – 2015 (pdf)

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige (pdf)

Förekomst och förvaltning av vildsvin i Sverige (pdf)

Statistik från Viltdata och viltövervakningen används i en mängd olika forskningsprojekt. Det kan röra sig om det mesta, från att studera hur stora rovdjur inverkar på jaktmarksvärdet till vildsvinsstammarnas utveckling i ett europeiskt perspektiv eller hur räv och mink påverkar varandra. Detta medför att viltövervakningens metoder och data utsätts för kritisk vetenskaplig granskning vilket är positivt och bidrar till en kvalitetssäkring.

Här nedan listas ett urval av vetenskapliga artiklar från 2007 och framåt som, helt eller delvis, bygger på data från viltövervakningen och Viltdata. I några fall finns även en länk till själva artikeln, i andra fall tillåts inte det av tidskriften ifråga. Författarna ansvarar själva för innehåll och slutsatser i sina respektive artiklar.

Jansson G, Pehrson Å. 2007. The recent expansion of the brown hare (Lepus europaeus) in Sweden with possible implications to the mountain hare (L. timidus). European Journal of Wildlife Research 53: 125-130.

Haemig P.D, Lithner S, Sjöstedt de luna S, Lundkvist Å, Waldenström J, Hansson L, Arneborn M, Olsen B. 2008. Red fox and tick-borne encephalitis (TBE) in humans: Can predators influence public health? Scandinavian Journal of Infectious Diseases 40: 527-532

Carlsson N, Jeschke J, Holmqvist N, Kindberg J. 2010. Long-term data on invaders: when the fox is away, the mink will play. Biological Invasions 12:3, 633-641

Wikenros C, Liberg O, Sand H, Andrén H. 2010. Competition between recolonizing wolves and resident lynx in Sweden. Canadian Journal of Zoology 88, 271-279

Haemig P.D, Sjöstedt de luna S, Grafström A, Lithner S, Lundkvist Å, Waldenström J, Kindberg J, Stedt J, Olsén B. 2011. Forecasting risk of tick-borne encephalitis (TBE): Using data from wildlife and climate to predict next year´s number of human victims. Scandinavian Journal of Infectious Diseases 43: 366-372

Elmhagen B, Hellström P, Angerbjörn A, Kindberg J. 2011. Changes in vole and lemming fluctuations in Northern Sweden 1960-2008 revealed by fox dynamics. Annales Zoologici Fennici 48(3), 167-179

Malmsten J, Jakubek EB, Björkman C. 2011. Prevalence of antibodies against Toxoplasma gondil and Neospora caninum in moose (Alces alces) and roe deer (Capreolus capreolus) in Sweden. Vet. Parasitol. 11:177, 275-280

Edenius L, Ericsson G, Kempe G, Bergström R, Danell K. 2011. The effects of changing land use and browsing on aspen abundance and regeneration. Journal of Applied Ecology 48, 301-309

Singh N.J, Börger L, Dettki H, Bunnefeld N, Ericsson G. 2012. From migration to nomadism: movement variability in northern ungulates across its latutudinal range. Ecological Applications 22:7, 2 007-2 020

Moss E.H.R, Hipkiss T, Oskarsson I, Häger A, Eriksson T, Nilsson L-E, Halling S, Nilsson P-O, Hörnfeldt B. 2012. Long-term study of reproductive performance in Golden Eagles in relation to food supply in Boreal Sweden. Journal of Raptor Research 46, 248-257

Erksson A, Junozovic M. 2013. Unintentional firearm hunting deaths in Sweden. Forensic Science International 216:1-3, 12-18

Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, Liberg O. 2013. Biomass flow and scavengers use of carcasses after recolonization of an Apex predator. PLoS ONE 8(10): e77373

Dalby L, Söderquist P, Kjaer Christensen T, Clausen P, Einarsson A, Elmberg J, Fox A D, Holmqvist N, Langendoen T, Leihkoinen A, Lindström Å, Lorentsen S-H, Nilsson L, Pöysä H, Rintala J, Dórir Sigfússon A, Svenning J-C. 2013. Status of the Nordic Mallard in a changing world. Ornis Fennnica 90, 2-15

Massei G, Kindberg J, Licoppe A, Gacic D, Sprem N, Kamler J, Baubet E, Hohmann U, Monaco A, Ozolins J, Cellina S, Podgorski T, Fonseca C, Markov N, Pokorny B, Rosell C, Nahlik A. 2014. Wild boar populations up, numbers of hunters down? A review of trends and implications for Europe. Pest Management Science. DOI 10.1002/ps.3965

Palo R.T. 2014. Tick-Borne Encephalitis Transmission Risk: Its Dependence on Host Population Dynamics and Climate Effects. Vector-borne and Zoonotic Diseases 14(5): 346-352

Elmhagen B, Kindberg J, Hellström P, Angerbjörn A. 2015. A boreal invasion in response to climate change? Range shifts and community effects in the borderland between forest and tundra. AMBIO 44(1): 39-50. doi 10.1007/s13280-014-0606-8

Kardell Ö. 2016. Swedish forestry, forest pasture grazing by livestock and game browsing pressure since 1900. Environment and History 22: 561-587. doi 10.3197/096734016X14727286515817

Aronsson M, Low M, López-Bao JV, Persson J, Odden J, Linnell JDC, Andrén H. 2016. Intensity and space use reveals conditional sex-specific effects of prey and conspecific density on home range size. Ecology and Evolution 6(9): 2957-2967. doi 10.1002/ece3.2032 Länk till pdf

Margaryan L, Fredman P. 2017. Natural amenities and the regional distribution of nature-based tourism supply in Sweden. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism 17:2: 145-159. doi 10.1080/15022250.2016.1153430 Länk till engelsk sammanfattning

Jaenson T.G, Petersson E.H, Jaenson D.G.E, Kindberg J, Pettersson J.H-O, Hjertqvist M, Medlock J.M, Bengtsson H. 2018. The importance of wildlife in the ecology and epidemiology of the TBE virus in Sweden: incidence of human TBE correlates with abundance of deer and hares. Parasites & Vectors 11:477. doi.org/10.1186/s13071-081-3057-4