Huvudsakligen finns två utgångspunkter för satsningen på Viltdata. Dels den nya älgförvaltningen som infördes 2012 (ett första förslag gemensamt förslag lämnades till regeringen redan 2004) och dels skattningen av nationell avskjutning för samtliga jaktbara viltarter i landet förutom älg, kronhjort och de stora rovdjuren. Båda delarna, älgförvaltning och viltövervakning, ingår i Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag.

Viltövervakning – att följa viltstammars tillstånd och utveckling – är en integrerad del i den svenska miljöövervakningen. Viltdata effektiviserar insamling, spridning, bearbetning och analys av data för denna övervakning.

Vidare ökar efterfrågan på kunskap om viltstammarna från allmänheten, myndigheter och organisationer inom Sverige och internationellt. EU visar t.ex intresse för system som effektivt kan hantera av data om viltstammarna. Att Sverige internationellt sett ligger i framkant när det gäller viltövervakning, IT samt tillgång till internet talar för att Sverige är lämpat att leda denna utveckling.

Dock är kontaktytan gentemot jägarkåren den viktigaste förutsättningen för att få in värdefull data av denna typ. Jägareförbundets rikstäckande organisation och folkrörelse borgar för detta.

Arbetet med att konstruera en databas för registrering av fällda älgar, inklusive biologiska uppgifter och älgobs, påbörjades när det gemensamma förslaget om älgförvaltning lämnats till regeringen 2004. Databasen Diana, kopplad till hemsidan Viltdata, lanserades under 2006. En separat databas, Alltvilt, skapades 2008 för registrering av avskjutningen av övriga jaktbara arter, även den var kopplad till hemsidan Viltdata. Båda baserna gick således att nå från samma hemsida, men det gick inte att rapportera all avskjutning på samma ställe, separata inloggningar krävdes.

I syfte att förenkla jägarnas registrering och förbereda för flerartsförvaltning skapades nya Viltdata, med lansering hösten 2016. Förutom fördelen att all avskjutning nu rapporteras på samma ställe så finns möjligheter att registrera biologiska data som vikt och ålder för samtliga klövviltarter. Systemet är också förberett för att hantera flera olika former av obsmetoder, som klövviltobs.

Antalet statistikrapporter har utökats och nu finns, som exempel, möjlighet att jämföra avskjutningen av två arter över tid inom ett område.

Viltdata är ett högt prioriterat system för Jägareförbundet, och nya delar utvecklas i den takt som ekonomi och andra resurser medger. Normalt sker all utveckling under årets första hälft, för att inte riskera att störa användningen under den intensiva hösten. Fel (buggar) rättas dock så snart de upptäckts.

För Viltdatas utveckling finns fyra ansvariga tjänstemän; en nationellt och en på var och en av regionerna norr, mitt och syd. Ansvariga tar årligt in önskemål om utveckling från användare och prioriterar den i förhållande till tillgängliga medel.

Den största utvecklingsinsatsen under 2019 var framtagandet av en app för registrering av fällt vilt. Appen lanserades till jaktstarten under hösten 2019 och tanken är att alla enskilda jägare i jaktlaget har appen i sin telefon och rapporterar sin egen avskjutning. Alla avskjutningar samlas på sidan Fältregistrering där de godkänns av jaktlagets rapportör och därefter registreras som fällt vilt för jaktlaget.

Den högst prioriterade utvecklingen under 2020 är framtagandet av ett system för avlysningsjakt. Det kommer att vara möjligt att skapa delområden i jaktområden, det vill säga att olika jaktlag hör till olika delområden, att skapa egna kategorier av vilt, till exempel älgtjurar med ett visst antal taggar, och att ge en tilldelning av varje kategori i varje delområde. När ett fällt vilt rapporteras in, via appen eller direkt i Viltdata, så räknas djuret av från rätt kvot och ett meddelande går ut i appen som visar kvarvarande del av kvoten.

Andra prioriterade utvecklingsinsatser under året gäller införandet av en ny metod för skattning av avskjutningen samt publicering av data från den metoden. Metoden, som bygger på Bayesiansk statistik, har tagits fram i samarbete med en forskare vid Linköpings Universitet.

Äldre avskjutningsdata, främst på länsnivå, behöver kvalitetssäkras och importeras i Viltdata för att skapa längre tidsserier.